Jag håller med om så mycket i den här artikeln, men det finns också en tyst del som ingen vill koppla till den här diskussionen: hur fertilitets- och familjekrisen är direkt kopplad till pojkkrisen, och att kvinnor spelar en viktig roll i detta. Kvinnor bygger empati för pojkar och män genom att bli mödrar till pojkar och fruar till män. Färre äktenskap innebär att det finns mindre empati för män. Färre barn innebär att det finns mindre empati för pojkar i allmänhet. Det närmaste kvinnor kommer att förstå pojkars och mäns behov är genom att bevittna sina söners och mäns kamp. I början av 1900-talet var äktenskaps- och fertilitetskrisen inte ett problem. Jag skulle vilja påstå att det är kärnan i frågan nu.